I Sverige har biogas använts som drivmedel i över 20 år och teknologin för produktion, distribution och användning är kommersiellt etablerad i landets mer tätbefolkade områden. Trots att biogas nu är ett etablerat drivmedel och att råvaror i form av avfall och energigrödor inte är fullt utnyttjade för biogasproduktion, så är användningen av biogas väldigt begränsad i jämförelse med HVO och FAME. Vad beror det på?
Samverkansprogramprojektet Biogas i transportsektorn – en aktörs- och styrmedelsanalys vill bidra med kunskap om förutsättningarna för utveckling av biogas i transportsektorn genom att presentera, diskutera och analysera uppfattningar som aktörer från olika delar av biogasens värdekedja har. Ett annat syfte är att förmedla insikter om de styrmedel som stöttar eller kan tänkas stötta biogasens utveckling och perspektivet är här huvudsakligen aktörernas. Projektet är utformat som en fallstudie av Stockholms län, och intervjuar ett flertal aktörer i regionen.
I rapporten från projektet identifierades instabila styrmedel som det mest betydelsefulla hindret för en fortsatt utveckling av biogas som drivmedel. Det finns styrmedel som påverkar alla länkar i värdekedjan från produktion till användning, men i nuläget bedömde de intervjuade de styrmedel som riktas mot användarsidan som de mest avgörande. Exempel på styrmedel som sågs som oförutsägbara är investeringsbidragen och skatterabatterna på miljöbilar, eftersom miljöbilsdefinitionerna har ändrats flera gånger. Ett annat liknande exempel är förmånsvärden på miljöbilar, där besluten om dessa har tagits vartannat år.